big love!



Mina bebisar! Förlåt men de två är verkligen, verkligen som mina barn. Jag blir så känslosam när det gäller dem, är inte alls så mycket så annars. Har skaffat kattvakt (tack Sandy för hjälpen att fixa) nu över helgen när jag åker hem. Jag mår lite dåligt över det. Jag VET att de kommer ha det bra och det är ändå bara drygt två dagar jag är borta men ändå... Jag tror att de ska tro att jag har övergett dem. Jag skulle aldrig överge dem, någonsin. Inte ens för en kille, är han allergisk får han antingen stå ut eller så funkar det inte ;)
Undra hur jag kommer bli om jag får barn på riktigt??


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback